Hasopor skumglas logotyp black
Igelsta Strand

Omfattande saneringsprojekt

Redan på 1980-talet väcktes tanken om att sanera och bygga bostäder i Igelsta strand i Södertälje. I det tidigare industriområdet där fabriksverksamheten lades ner på 50- och 60-talet har det bland annat funnits ett sågverk, som impregnerat virke och en färgfabrik. Marken i området var förorenad av bland annat dioxiner och PAH, polycykliska aromatiska kolväten.

Södertälje kommun sanerar nu marken till under gränsvärdet för förorenad mark så att området kan användas för bostadsbyggande. Naturvårdsverket har lämnat klartecken för 45,6 miljoner kronor i bidrag för marksaneringen, som är en av de mest omfattande i landet hittills.

I nästkommande etapp ska JM bygga omkring 500 bostäder i området. Utöver bostäderna kommer kommunen att anlägga en ny stadsdelspark, Korpuddsparken.

PROJEKTÖREN

Vi kontaktar Jakob Vall, en geotekniker som för WSP:s räkning deltog i projekteringen av Igelsta strand, men som idag har engagemang i annan verksamhet

– Området vid Igelsta strand ligger geologiskt inom det s.k. Södertäljestråket, som är en komplex isälvsavlagring med åsbildningar av sand, silt och lera som i omgångar har avlagrats i oregelbundna former och mäktigheter, beskriver Jakob.

– Vi tog ostörda prover på leran och gjorde sättningsanalyser, till exempel vid Timmervägen, och såg då att man riskerade en sättning som inte var acceptabel. Det förslag vi tyckte var bäst och mest kostnadseffektivt – om det var en uppfyllnad – var att kompensera sättningen med lättfyllning. Stora delar av området var fyllt av betonggrunder, allt från femtio centimeter till tre meter ner, fortsätter han.

Varför föll valet av lättfyllnad på just skumglas?

– Jag har själv tidigare använt mig av skumglas och tycker det är ett hållbart och lättarbetat material som entreprenörerna brukar gilla att jobba med framför andra lättfyllnadsmaterial, förklarar Jakob.

– I projekteringsskedet hade vi inga särskilda jämförelser mellan olika lättfyllnadsmaterial utan det handlade mer om tidigare goda erfarenheter av skumglas, fortsätter Jakob.

Kan du förklara vilka skäl det fanns att lägga skumglas i olika nivåer?

– Bakgrunden är att vi föreslog kommunen att göra en totalkompensation av den uppfyllnad som tidigare nämnda Timmervägen innebar, den lasten ville vi kompensera med lättfyllning. Marknivåerna varierade lite i sida och det fanns en del lågpunkter. Det var olika uppfyllnader och laster helt enkelt och därför anpassade vi i nivåer. Det var inga problem att göra det med skumglas eftersom materialet gör det lätt att ställa slänter, förtydligar han.

I sammanhanget bör nämnas att olika typer av kommunal ledningsdragning också medförde behov att föreskriva skumglaset i varierande nivåer.

– Det är bland annat det som är fördelen med till exempel skumglas i jämförelse med cellplast; att skumglas är väldigt lätt att anpassa exempelvis vid lutande bottnar, plana bottnar och etapper, konstaterar han.

Hur sammanfattar du dina erfarenheter av skumglas?

– Mina positiva erfarenheter inbegriper även synpunkter från de som jobbar på byggena. Jag hör ofta att skumglas uppskattas av entreprenörerna, och även av mina kollegor i branschen. Det finns så klart med i bilden när en lösning föreslås, avslutar Jakob Vall.

ENTREPRENÖREN

Skanska är ett av världens ledande bygg- och projektutvecklingsföretag i Norden, Europa och USA. Verksamheten i Sverige är uppdelad i tre grenar: Bygg- och anläggningsverksamhet, Bostadsutveckling samt Kommersiell fastighetsutveckling. 

Verksamhetsområdet Väg och anläggning bygger vägar, järnvägar, tunnlar, broar och anläggningar. Utförandeentreprenaden för saneringen av Igelsta strand i Södertälje genomförs av Skanska Väg och anläggning, Sörmland.

Jag tror att skumglas är det material som används mest idag sett till omfattning. Visst finns det också lättklinker och andra lättfyllnadsmaterial som cellplast, men enligt min uppfattning är det skumglas man använder mest överlag. Jag har jobbat i branschen i sex år och har i stort sett enbart jobbat med skumglas. Materialet har tagit över marknaden mer och mer.

Josef Rhawi, produktionschef Skanska

Josef Rhawi, som är produktionschef vid Skanska, beskriver här uppdraget som inleddes vid årsskiftet 2017-2018 och beräknas stå klart under oktober 2019.

– Det här är ett av Sveriges största saneringsprojekt just nu. Ytan vi sanerar är ungefär 106 000 m2 och det sker dessutom i olika höjder. Det är olika lager i saneringsrutorna där den djupaste schakten är fem meter, berättar Josef Rhawi. 

Skanskas projektfakta

  • Ca 1 500 m gata
  • Ca 1 100 m gång- och cykelvägar
  • Ca 100 000 mgrävning sanering
  • Ca 150 000 mtransport av förorenade massor till olika deponier
  • Ca 65 000 måterfyllning av rena massor från upplag på området
  • Ca 36 000 mpark- och grönytor
  • Ca 350 m spont

– Utgångspunkten i saneringsarbetet är en klassificeringskarta med ett rutnätssystem bestående av cirka 320 kvadrater där olika färger visar olika typer av föroreningar, som ska transporteras till olika utvalda deponier. Saneringsrutorna vi arbetar utifrån är 20 x 20 meter, förklarar Josef.

När man grävt en viss mängd tas nya prover och färgen på rutan uppdateras i en mobilapp som Skanska utvecklat särskilt för det här projektet. Så fortlöper arbetet tills marken är fri från de gamla industriernas föroreningar.

– Först och främst har vi sanerat området och i nästa fas är det ett rent infrastrukturuppdrag med vägar, kommunalteknik och park. I mitten av juni månad var ungefär 95 procent av saneringen utförd, fortsätter han.

Ett fyrtiotal lastbilar kör dagligen till certifierade mottagningsanläggningar i Eskilstuna, Strängnäs, Storfors, Stockholm – till och med till Finland.
Ungefär 70 medarbetare arbetar i projektet varje dag och förutom lastbilarna rullar ett tiotal stora maskiner i området.

Josef berättar att projektet också dokumenterats med drönarbilder varje vecka.

PROBLEMSTÄLLNINGAR

– Under projektets gång har vi upptäckt rester från gamla byggnader och vägar, som inte har identifierats tidigare men det har vi självfallet också hanterat. Främst betong och asfalt som är borta nu, säger Josef.

Fastighetsgrunder låg kvar. Man hade helt enkelt slagit omkull husen, ibland eldat upp dem, och täckt över allt. Stora delar av området var fyllt av betonggrunder, allt från femtio centimeter till tre meter ner. Vissa med 46 millimeter tjocka armeringsjärn.

OM PRODUKTEN

När kom du i kontakt med skumglas första gången Josef?

– Jag har jobbat inom JM Entreprenad tidigare och i ett projekt vid Slussen i Stockholm använde vi oss också av skumglas. 

Hur kom skumglas och Hasopor in i bilden när det gäller Igelsta strand?

– Det var i projekteringen och via geotekniker som lättfyllnadsmaterialet beslutades. Jag tror att skumglas är det material som används mest idag sett till omfattning. Visst finns det också lättklinker och andra lättfyllnadsmaterial som cellplast men min uppfattning är att det är skumglas man använder mest överlag. Jag har jobbat i branschen i sex år och har i stort sett enbart jobbat med Hasopor och skumglas. Materialet har tagit över marknaden mer och mer, fortsätter han. 

Vilka problemställningar ur geotekniskt perspektiv har ni stött på i projektet och har skumglas på något sätt bidragit till lösningar?

– Det har handlat om geoteknik generellt i det här projektet skulle jag vilja säga. Vi fick en tillkommande mängdökning där vi också valde skumglas. Vi var tvungna att schakta ytterligare två meter djupare på grund av att skiktet bestod av bark, och för att klara den vikten var skumglas lösningen, det vill säga lastkompensation. 

Hur ser marken ut under när ni schaktat ner låt oss säga fem meter?

– Det är mestadels lera men även mycket siltsand  beroende på djupet, men vid fem meter är det lera. Vi har ju också arbetat i nivåer under grundvattnet och där blir leran liksom spackellera. I lite högre nivåer har den varit ganska hård. Leran har visat varierad beskaffenhet beroende på vilket skikt vi talar om. 

Hur stora volymer har ni sanerat så här långt?

– Vi är uppe i cirka 400 000 m3 just nu i juni, vi har däremot hanterat mer än så, berättar Josef. 

Han förtydligar ovan sagda med att vissa material som har en lägre föroreningsgrad kunnat återanvändas i andra djupare skikt där de inte utgör någon risk. Därför har man hanterat mer än man sanerat, uppskattningsvis nästan det dubbla. 

Josef bedömer att volymen skumglas i mitten av juni månad uppgår till  cirka 5 000 m3.

Hur har du upplevt att hantera skumglas i det här projektet?

– Det som varit nytt för mig är att skumglas här är föreskrivet i olika nivåer, det har alltså inte varit en och samma pall, det vill säga samma tjocklek på skumglaset. Vi har hanterat skumglas under ledning, i ledning över ledning och runt ledning i sektioner. Det har varit en ny erfarenhet och har krävt att man har koll på höjderna på ett annat sätt. Vi har hanterat flera olika höjder samtidigt och det har fungerat bättre än vi förväntade oss innan vi började, berättar Josef.

Har Josef synpunkter när det gäller plus och minus för skumglas?

– När det är torrt dammar det en del. På plussidan är det lätt att hantera, man kan till och med flytta skumglas för hand. Möjligen liten nackdel att du måste ha tillgång till rätt typ av maskin, du kan till exempel inte åka med hjulgrävare i skumglas, fortsätter han. 

Dina erfarenheter från kompaktering – har beräkningarna från Hasopor stämt överens med era resultat?

– Ja, det skulle jag vilja påstå. Det har stämt nästan exakt, konstaterar Josef. 

HÅLLBARHETSASPEKTER OCH SKUMGLAS

Passar skumglas och Hasopor in den bild av hållbarhet som speglar Skanskas verksamhet?

– Ja, det är jag övertygad om. 

PRODUKTIONSEKONOMI

Vilken koll har ni på produktionsekonomi?

– Stenkoll. Kapaciteterna är A och O för den här gruppen. Vi har fått ut materialet på plats direkt, så vi har legat över kapaciteterna jämfört med det kalkyl har räknat med, konstaterar han.

Andra erfarenheter från skumglas du vill skicka vidare till kollegor i branschen?

– Det absolut bästa, om man tänker produktionsmässigt, med skumglas är att man kan få ut materialet direkt dit det ska ligga utan att behöva hantera det flera gånger. Har man disponibel yta drar man ut det direkt i rätt palltjocklek. Det blir onödigt spill om man ska hantera Max 200materialet flera gånger. Tips till kollegor – försök få ut skumglaset till rätt plats direkt, hälsar Josef.

OM HASOPOR

Hur ser du och Skanska på Hasopor som leverantör? 

– Tidigare har Hasopor enligt min uppfattning haft problem att leverera beställda kvantiteter under viss tidsrymd, vi var tvungna att lagra materialet för att sedan kunna hantera i ett svep vilket i sin tur påverkade framdriften. Så min syn på Hasopor som leverantör var förut; javisst ett bra material men man kan inte få ut volymerna.  

Det har motbevisats nu och i det här projektet. Vi har fått ut den mängd vi avropat, det har inte varit något problem alls. Vi hade upp till 9-10 bilar samma dag och det fungerade klockrent. Allt skumglas var utlagt innan halva dagen gått. Det går fort och tar inte många minuter för en maskin att lägga ut en lastbilsleverans. 

I det här projektet har skumglas funkat väldigt bra. Vi tror att skumglas är ett material som kommer att bli mer och mer vanligt i branschen, avslutar Skanskas Josef Rhawi. 

Prosjekt

106 000 m2 marksanering samt VA- arbeten, markarbeten för fjärrvärme-, el-, stadsnät- och teleledningar.

Uppdragsgivare

Södertälje kommun

Utförandeentreprenad marksanering

Skanska, Sörmland

Metodval

Lastkompensation

Produktval

Hasopor skumglas

Volym

Sammanlagt cirka 5 000 m3

Liknande projekt

Fornudden

Igelsta Strand

Liseberg

Liseberg

Kretsloppsparken

Kongahälla

Göta kanal 2.0

Menigo Foodservice Strängnäs

BoKlok Trosa